lördag 5 september 2015

Bluääck

Idag kom den där rädslan, då jag igår fick exakt tid och dag på när den här hemska resan börjar. Tisdag klockan 11, alltså kl 20 i Sverige.  Jag är så fruktansvärt rädd idag. Jag ska inte säga de tankar jag tänker.. Men jag ska banne mig ta mig igenom det här, jag ska inte låta de tankarna äta upp mig.

Idag surfar jag vidare på både peruker, fransar, ögonbryn och allt vad hör till. För mig är det en ny värld, en peruk har jag bara haft vid halloween, men nu känner jag att jag vill ha en i handen när håret ryker. Kanske jag trivs i rakat, men skönt att ha en räddning om jag kraschar. Jag har beslutat att först ta en med den frisyr jag känt mig mest fin i någonsin, ngt sånt här:
Den är ju inte främmande för mig utan ngt jag haft det senaste året. SEN när jag är mer van, ser jag möjligheten och det positiva med det, dels prova ha olika färger och längder, kanske ha 3 st jag kan dona med och välja. Som Jannice sa, nu kan du som vi alltid velat, ta av dig håret och styla/klippa det på sidan om och sen ta på dig, är ju helt omöjligt på sig själv ibland, framför allt klippa.

Vi ska åka imorgon på ett ställe i Studio Town där jag kanske kan ta på dom och kanske prova lite. Sen håller jag på att planera lite här hemma, rodda lite så att jag kan ha en säng som smälter in brevid soffan här i vardagsrummet. Även om jag är sjuk har jag en önskan om att inte försvinna in i en grotta i sovrummet, jag kan sova här nere el bara ligga vaken men känna att jag är en del av de andra. Och ha katterna och hundarna i sängen. Idag har jag börjat dona med det.
Tomas, min älskade Tomas, han är en sån fruktansvärt stor ängel för mig. Han älskar mig så mycket, det känner jag verkligen, den säkerheten är så skön. Han håller mina händer, tittar mig i ögonen och säger de mest fantastiska saker jag behöver höra. Vilken lycka att jag har honom! Ikväll sparkade jag ut honom, han måste göra något roligt. Han hade en svetskurs han såg emot så mycket som föll bort en dag jag var på sjukhus. Idag fick han veta att han fick en plats (för nu skulle han bara få om ngn hoppade av) och kände ju sig så dum då vi inte hade Vilda hemma ikväll och tänkt gå på bio. Men jag behöver veta att han får en stund då  han tänker på annat, så han tvingades av mig att gå. En himla stor klump i min mage är att mina närmaste lider med mig. Att mina barn har en klump i bröstet och att Tomas gråter inombords. Att mina bästa närmaste vänner mår skit där hemma och är livrädda dom med. Jag uppmanar er snälla, gör ngt roligt! skriv ner vad som gör dig glad och unna dig det, för det hjälper huvudet att slippa känna det obehagliga ett tag. Sen LITA på att jag fixar det här <3>
Jag ska skura kattlådor å gå på Target, ut med hundar och sen en ljudbok kanske är bra. Kram på er!

3 kommentarer:

Anonym sa...

Jag är helt säker å litar på dig att du klarar detta, å för å göra det lättare så sug åt dej all kärlek du får. Bra idé att ha en plats nere för dig, där du kan vila men ändå höra,se å känna familjens närhet. Å nära utan trappor om du vill/kan gå ut å säga hej till californiasolen ❤️
Å alla dina pälsvänner kan hitta dej å mysa å fylla energi
Det där tankarna kommer nog att komma ibland, å det kanske dom måste få. Låt dom bara inte få för mycket tid ❤️
Kram å puss på dej min älskade fästisbästis!
/lie


Lizz sa...

Kunde aldrig tro att man kan få så mycket kärlek och stöd, jag är djupt rörd av det. Jag ska använda det i svåraste stunder som energi. Jag har ingen aning alls hur det hör ska kännas, rädslor vandrar från biverkningar och framtid. Barnen och Tomas. Men det är en kort tid av det underbara liv jag sen ska ha mer er och familjen. <3

Ida sa...

Naaaw Lajsa!!!! Även om jag eg inte känner dig så skrek det verkligen i själen på mig när jag såg Tomas inlägg på fb. Har ju inte läst din blogg nå i sommar och knappt insta heller. Känner så starkt för dig nu och du är så klok att försöka hålla negativa tankar borta. Och sängen bredvid soffan, hihi så gulligt! Det kommer göra livet levande för dig och Tomas och barnen att vara positiva men bli inte besviken om du vissa dagar kommer vara för trött. Du ska fokusera på DIG nu. Du fixar det här! En dag i taget! Och tänk, du kan ligga med fönstret öppet och känna värmen utifrån, det kan inte vi här ;) Ska tända ljus och mina hokuspokusgrejer (händer tyvärr inte så ofta) och be för din styrka nu. Fight it och banka skiten ur cancern nu!! <3