tisdag 1 september 2015

Skolan!! Äntligen

Jo, jag började idag! Känns sååå bra och jag kommer göra det här, så länge jag orkar! Och jag ska verkligen försöka, för detta är min passion.

Update

Jag vet inte om du sett mitt inlägg jag idag gjorde synligt. Ligger några snäpp ner och är det jag skrev i tordags, har du inte läst det så ber jag dig skippa det här nu och läsa det andra först <3. 

Läget nu är att jag träffat kirurg i fredags och idag onkologen, dvs hon som har hand om själva behandlingen för det här. Vet inte om jag ska förklara in i minsta detalj och jag vill samtidigt inte heller "tråka" ut er och min blogg med bara sjukdom. Men visst, detta är mitt sätt att bearbeta, för att skriva för mig är just det.
Ok, såhär blir det nu, det ska inte börjad med operation, först 20 v cellgifter varav varje vecka 12 veckor sista är var 3:dje vecka, oxå då den som är tuffast på slutet, jag ska få den aggressivaste formen men som bäst förhindrar spridning. Av den anledningen börjar vi nu, nästa måndag eller tisdag,  jag måste ta bort båda hursomhelst, kanske även livmodern (jag vet, helt sjukt hemskt så det går inte att ta in) OM det blir komplikationer med att börja med op så drar det ut på behandlingen av cellgifter, om vi börjar nu kan vi oxå minska risken för strålning. Skit! Jag tappar allt hår!! och kanske skolan skiter sig om några veckor. MEN jag ska ju bli frisk, 5-6 månader sen kanske det är över. jag kan inte åka hem över jul, vi hade redan bokat när vi inte visste. Det gör mig fruktansvärt ledsen, men just då kommer jag inte orka och vara väldigt infektionskänslig. Jag vill att så många som kan ska komma hit såklart, barnen, Paula och Gittan, det betyder massor om det går men jag vet inte. Barnen vill komma iaf så det är en stor tröst. Som sagt, det här är ett slukhål, men jag ska ta mig upp, och 5 månader går ändå fort. Jag får stanna i USA och börja om hösten 2016, för nästa termin kommer jag inte kunna gå. I januari blir min operation. Ingen ska behöva vara orolig, behandla mig annorlunda och känna att dom stör, vare sig med att prata och komma hit. Vardagen ska vara så vanlig den går och vi behöver vår familj och vänner. Vi ska hålla ångan uppe, vara glada och göra saker som är roligt. Men det vi lär oss av det här som är positivt, är att vårt liv är en gåva, njut av livet, ta hand om varann, lev i nuet och sprid kärlek.

måndag 31 augusti 2015

Down Town Art District

Vi fick lite egentid jag och Tomas, Vilda for till kompis några timmar, då körde vi ner till Downtown. Egentligen var en fleamarket vi läst om målet, men den va fjuttig. Vi såg däremot massor av snygg streetart, lite stros i Korea Town, chailatte från hipsterstället Urth Café. Vi behövde det här, mysigt, obeskrivligt hett (+35) och vacker konst.






söndag 30 augusti 2015

Matjakt slutade i bilskatt

Asså kolla fina tjusiga drömbilar! Vi skulle hit och köpa sushi, så var det bilshow. Varför var det jag som fotade alla? Som en paparazzi :) "Jo för Pappa fotar dom i hjärnan, han lever inte genom sin telefon" huj, hur lät det? Jo jag är massor i telefonen, Tomas med men just nu insöp han bara och njöt, häftigt var det iaf.





Mystid

Jag och Vilda tog lite egen mystid, gjorde våra naglar på salong. Vi skrattade mest på salongen iaf.. Å tjattrade på svenska :)


fredag 28 augusti 2015

Boklus

Köpte böcker, så himla kul att få en bok i sin hand, annat än Google å youtube. Det blev om att dekorera lera, hantverk, konst och kokbok.



Finns inga ord som kan sätta rubrik på det här inlägget

För 10 dagar sen (när jag skriver detta inlägg) kastades våra liv om ordentligt, plötsligt blev alla problem och oroligheter helt betydelselösa.
Svåraste med allt detta är att berätta för de som står mig närmast. Att höra deras rädsla, förtvivlan och gråt får mig att spricka.
Hur säger man tex till sin 17-åriga dotter att man drabbats av en ganska farlig sjukdom, som har ett namn som skrämmer mer än allt annat?
Hur säger man det till sin syster som har det nog tufft och redan är mitt i en livskris?
Och till sina bästa vänner som jag vet älskar mig och aldrig vill se ett liv utan mig. Hur tröstar man sin man som försöker vara stark och är det, en verklig klippa, men som jag ser gråta och skaka av nervositet och rädsla?
Hur berättar jag för mitt barn som är 10 år gammal och ser hur hennes mamma och pappa plötsligt är helt annorlunda, gråter och tröstar.

Detta är ngt vi fått gå igenom sedan i tisdags då jag fick samtalet.
Jag kände en knöl i mitt bröst för 10 dagar sen, den var stor som en valnöt, hård och ömmade, sved plötsligt till, därför la jag handen dit och lixom -aaaj!..på höger sida nära armhålan..
Det högg till i oss båda, men "det är ingen fara" malde i våra huvuden. Vi bokade tid hos läkaren (som för övrigt gjorde en hel hälsoundersökn i juni, inklusive kände igenom brösten) hon kände den direkt, skickade oss på mammografi och ultraljud.
Som senare också blev biopsi, dvs ett cellprov, med en "pistol" som sköts in 3 ggr rakt in i knölen. Det kom fram att den var 4,5 cm stor!!
DET skrämde mig! Hon sa även att den var ojämn och hade eget blodflöde.
Tack vare (som synd är) att vi kan kolla upp allt på Google så förstod jag att det inte var en ofarlig cysta eller fettknöl, utan antingen en tumör som inte sprider sig eller en aggressiv som kan ta fart.
Magkänslan sa mig det sista.
På tisdag ringde han...började med att säga -First of all, dont panic.. but your testresults shows positive for cancer.
Baaah!!!!
Jag knep ihop alla nerver, tårarna började forsa, Tomas kom in, förstod...
Jag lyssnade på honom, försökte förstå vad som behöver göras, vilka steg som ska tas nu.
- Kontakta din läkare, hon remitterar dig till MRI (magnetröntg) för att kolla mer och även andra bröstet mer noggrant. Du ska sen snabbt ta ut denna tumör, operation borde ske 10-12 dagar efter det. sen tittar vi på den och lymfkörtlarna som dom också måste ta ut några, för att se om det spridit sig. Sen tar vi det därifrån, se eftr i andra sammankopplade organ, levern, lungorna, sen strålning och ev kemoterapi (cellgifter).
Det som kom här efter var brutalt. Det värsta som jag hört i mitt liv.
Vi grät och grät, samlade oss och Tomas hanterade sin rädsla med att ringa alla, boka allt och se till att detta sker snabbt, jag är evigt tacksam.
Nu när jag skriver är det Torsdag.. Jag har just legat i magnetröntgen-röret 35 minuter. Imorgon ska jag träffa min Kirurg som ska berätta vad det visar och när jag får ta bort den.
Jag har bestämt såhär hittills:
Jag behöver få fokusera på att må bra och vara stark, att bli frisk. Jag kommer börja skolan och grotta in mig i leran för trots allt har det alltid varit den bästa terapi för mig, att forma och skapa.
Jag vill såklart ha familjen nära, detta är svårt att ta sig igenom. Mina barn ger mig störst glädje. Men viktigast är att dom får må bra, ha så roligt det bara går, inte tänka på att vara rädda utan omge sig av vänner och all positiv distraktion. Jag ska ta en stund i taget, jag ska ta behandlingen här, för här i USA ligger dom före, rankad 2:a i världen, Sverige ligger på plats 7.
Jag ska på ngt sätt se till att få hit mina stora barn på deras lov så vi kan skratta, gråta och mysa. Jag tänker mörka tankar varvat med positiva. Det är stora odds att det kommer gå bra, bästa sorten om man får välja cancer själv....Bröstcancer, ja nu var det just JAG som blev drabbad.

tisdag 25 augusti 2015

Bowling? Int är de väl så kul

Alltså jag och sport, njää. Ser inte alls det roliga i att kasta, sparka eller slå bollar. Önskar att jag gjorde det, men det känns menlöst hahaha :D. Idag följde jag med för att vara social, vilket jag privat inte heller är så bra på. Men jag genomlevde det, Vilda hade kul, Tomas hade kul och våra vänner hade kul. Själv lekte jag coach, iaf inne i mitt huvud ;).
California skyes, asså!!

Gillar Tomas stil, snajsig va? :)

måndag 24 augusti 2015

Ujujuj

Nu börjar halloweengrejerna komma fram på butikerna, asså jag blir lite smått galen, älskar det! Hålla i plånkan är vad som gäller. En liten burk fick följa hem, en sån man kan ha året om ;)

Soliga slappa söndag

Vi tog det väääldigt lugnt igår, solade och badade fram till eftermiddan. Vildas kompis sov här istället och deras pyjamaser var på till kl 16 :), alltså dom spelade mindcraft hela dan och vi var själva vid poolen. Jag for iväg och handlade på Ralphs, märkte att tom dörren var låst såå slöa hade vi varit idag. Brevid Ralphs ligger Michaels, en gigantisk craftstore, den drog lixom in mig och där hittade jag mer färg för att batika. Lyckades hänga ut kläderna vi gjorde i Sverige över natten i regnet och då rann all färg bort (såklart), så blekte det här ska göra om. Lite virkevirk garner då jag fått kläm på att virka resår vilket är bra till beanies. Puss å kram på er!



söndag 23 augusti 2015

150 mil typ

Kör vi för att komma till Riverside. Varför? Jo där är hon ju, den coola kvinnan jag berättat om förut som gjorde mitt hår ljust. Nu har det gått 5 v, håret har fått vila och nu ska det bli platina, vitt helst, som ett papper. Tror ju nu att det är fullt möjligt då Olaplex uppfunnits. Men nog är det väl långt att köra bil dit. Tar 1,5 timme. Snäll som Tomas är följer han även idag, så himla trist annars. Vilda har sovit över hos kompis så vi kan prata om alla livets tankar. Jag har typ ångest om döden just nu. Tänker mycket och för mörkt. Tomas är sim vanligt pepp och världen gulligaste och bästa för mig när jag är knepig. Nåja, det blev typ vitt, el nä, skulle nog säga ljust grå men de är ok, ser igenom alla försök att dölja gula toner och då dämpas ju håret nåt snäpp. Hade kanske hellre haft det liiite fulblekt då jag nu var ute efter platina. Men jag ser ballare ut, inte så "gölli" med rågblont och page ;). Vilda skulle visst sova en natt igen, jag njuter i hängmattan, virkar i kvällssolen. Vi ser,  kanske vi åker och äter på Mi Corazon, familjen Swans restaurang och får en glimt av Vilda iaf. Livet.. Ibland vill man inte orka klara av allt, men ibland blir jag så rädd att mista allt. Oj va märkligt inlägg, mil, ytligheter, virkning, kärlek och dödsångest. Well så var det idag. Ta hand om varann!



torsdag 20 augusti 2015

Hjärtat

Något rätt måste jag ha gjort... Som Tomas sa ;)

Krax krax

Sov som en kratta, hade feber inatt och ont i halsen. Som tur är så finns dayquill här och efter att ha somnat om 2 Tim med det i kroppen så kom jag mig upp och var hyfsat ok. Vi skulle haft hikat idag men det hade nog varit dumt. Läääängtar efter det! Vilda skulle få en studsmatta i "startaskola-present" så vi åkte runt och letade. Tyvärr var de vi hittade för stora, ryms inte på bakgården så det får bli från kära amazon. Är som seg men uttråkad, trist kombo. Väntar på bättre energi och inge halsont så ska jag komma igång med träning....igen :) Grannens fina Hawaii träd ramlade in på våran gård, räddade några blommor men hade önskat resten slog rot i vår gräsmatta, så fint.

onsdag 19 augusti 2015

Dagen idag

Lite ont i halsen och jetlaggad. Sola, vila, handla och vila igen.




Första skoldan

Dags igen, nu grade 5. Det gick bra, ny lärare och hon verkade sjysst. Go Vilda!

tisdag 18 augusti 2015

Kom fram i behåll

Är det inte så man säger? Jo resan gick jättebra. En incident var när när mannen som skulle sätta sig brevid på allvar frågade om han skulle sätta "hunden" i väskhyllan?! Jisses 
Sen hans fru som trodde jag inte tänkt på att ha pass till honom -visst vet du? Sen såg hon mig ge han lite banan då jag åt en, -ger du inte han hundmat? Jo, men han gillar bananer :). Sen tyckte hon synd om han och ville bjuda på salami och prosciutto, jag tackade vänligt nej för det finns stor risk att han blir dålig i magen under resan. Och några grejer till. Nackdelen med att flyga själv var ju att jag satt längst in, och kunde inte gå på toa för persans väska klämde fast mina ben och jag hade ju vart tvungen att ta med honom isf och det "ides" jag inte. 
Väl i LA var det hett, verkligen superhett. På flygplatsen ca +25 men när vi körde upp mot bergen till oss steg det, +42 grader när vi kom fram. Det gör oss lamslagna, man kan inte vara ute, bara för att bada el mellan bil och hus. Istället för som hemma, att du sätter på bilen några minuter innan för att värma upp den på vintern får vi göra det för att svalka den. Sen blir ALLT blekt, all textil man har ute. Och en dörrmatta hade smält. Ja, men hursomhelst är det skönt att vara här, egen säng osv. Sen hulkar jag till några gånger om dan av vetskapen att Lova inte ska vara här. Jag tycker det är skitjobbigt. 

lördag 15 augusti 2015

Mellanmys

Väntar på Arlanda, tog in på rest & fly några timmar. Sen bär det av till soliga heta California igen!  Jiiioho!

Nu

Dagarna har gått ganska snabbt, myst med mamma och Lova i stugan, njutit av att kunna springa över på stigen till Gittan barfota (om än svinkallt). Jag har hunnit träffa mina vänner, inte mycket men iaf litegrann så man hinner med snabbsurr och kramar. Nu har jag sagt hej då till alla, stängt stugan för vintern. Pussat på go mamma och ser fram emot till julen, då kanske hon fått ett eget hem igen.  



söndag 9 augusti 2015

Nya every day

Jag hittade de sneakers jag behöver. Nu menar jag varje-dag-skor, de sista jag haft är ett par höga adidas i mörkblått jeanstyg. Trodde nog aldrig när jag köpte dom att det skulle bli favoriter, dom var inte nog utstickande. :)
Nu har jag nött bort sulan och letat efter nya. Hittade de som passar mig perfekt! Varför jag alltid vill ha basket dojjor, höga med plös vet jag inte, sitter kvar sen tonåren. Det passar min person.
Från amazon så att dom väntar på mig när jag kommer hem.


Mormor å mor

Idag for jag med mamma och hälsade på mormor. Hon är 94 år, liten som en älva, skör och trött. Hon är spikklar i huvudet och tar mig åt sidan för att fråga om sin dotter. Där sitter vi, 40, 73 och 94 år gamla. Egentligen skulle vi kunna tala om livet men istället blir det mest om väder, värk och mormors önskan om att också få bo på ett boende. Tänk att mamma skulle hinna dit före....

lördag 8 augusti 2015

Bästa jeansen

Okay, köpte ett par tidigare dom var grymt bra, shape-Up nånting på hm, men sen letade jag frenetiskt efter min stl på dessa, och jag älskar dom!! Hittade dom tillslut och som sitter som en smäck, här är en bild från hm:sida, men måst säga att dom sitter ballare på mig :D
Svinhöga, tilltagen flare (inte redo för bootcut ännu) och vintage färg på denimen, mumma!

1 vecka till

Har väldigt svårt att leva i nuet.
1 vecka kvar, jag vill njuta i fullo, vara med min tokiga å söta mamma <3 umgås med de närmaste. Jag längtar hem till Los Angeles, till vårt hus, djuren och klimatet. Men när jag är där längtar jag hit, efter mina vänner och mina 2 tanter :). Nu vill jag vara här. I veckan vill jag göra det jag saknar där på andra sidan Atlanten. Imorgon börjar vi med att åka upp till Mormor. Jag vill och hoppas även att få mysa några dagar med Lova, nu när jag ska lämna henne här.... Huj, det orkar jag inte ens tänka på.

Igår sa vi hejdå nr 1

Ja, en månad har gått för Vilda här, och Tomas 3 v. Om vi inte ska bli helt skinnade på att ha Iggy på Hollywood pensionat så är 3 veckor nog max. Sen är det bra att komma i ro med jetlag och hinna ha några dagar ledigt innan Vilda börjar skolan. Vi hade kräftskiva här, massor av god mat. Jag stack även iväg till Maxi för att handla lite som jag skulle få iväg i deras väskor. Vad vill en Norrlänning ha med sig från Sverige då? Jo det syntes i min korg, 4 stora paket Wasa sport, 4 kaffe paket lavazza bönor, wettextrasor, 2 diskborstar, 2 stora flaskor Yes diskmedel, aco gröddkola och snus. Sen dentosal, nezeril, flux  och bafusin från Apoteket. Då vet ni :). 
Sen skulle jag vilja åka till vårt förråd, hitta lite av mina smyckesverktyg och ett till Retrotäcke.... Kanske ngn till gardin att ta med mig när jag nu vet måtten. Jag har 2 väskor bokade så det borde rymmas. Tror Tomas vill ha mer snus å kaffe...