Friends come...

...and sometimes go.
Jag har några..eller har haft några vänner som har i några år, ett halvt liv eller nästan ett helt liv stått mig väldigt nära. Som just då varit självklara, delat det mesta med mig, som jag trott skulle vara i min "klan" för alltid. Men som jag tappat bort efter vägen..
Jag kan tänka på dom ibland, vissa har jag i efterhand känt att jag inte haft så sund relation med, kanske har jag upptäckt att jag varit utnyttjad, smyghunsad eller dåligt på annat sätt. Dom saknar jag inte, jag är inte ledsen då jag tänker att dom är borta. Jag känner mig i efterhand befriad, utan att jag visste innan att jag behövde bli fri. Dessa har ju ändå lämnat stora sår, kanske det bara är dom som lämnat sår. Det har slutat dramatiskt och jag lovar, drama är inte min grej! Man får lära sig att hantera det där såret, inte känna efter för mycket. Låta det läka bort bara...
Sen är det några jag saknar...man växer väl ifrån varann, hamnar på olika platser, får barn, byter intressen osv.. Jag kan tänka ofta på dom himla skitroliga vänner jag haft, så bra minnen! :)
Sen är det fantastiskt med dem som man har tappat bort i många, många år men som man sen när man möts igen hittar tillbaka till direkt, som att tiden stått stilla vad det gäller hur man klickar med varann.
Jag är inte tjejjen med tusen polare och en telefon som går varm, ibland kan det göra mig ledsen, men när jag tänker är de jag har de jag själv valt. Jag har en handfull, de finaste, kärleksfullaste vänner jag kan ha. Jag känner att dom gillar mig, har inga baktankar och får mig att känna mig viktig i deras liv.
Det är märkligt alltihop, det här med vänner. Det är så viktigt att ha, iaf en, ärlig, pålitlig, nära, trygg vän.
Jag tycker det är skithäftigt att som vuxen hitta en helt ny vän, man blir så berikad. Och det kan hända när man minst anar ;).
Jag har en brist (säkert många fler) och det är att jag är så himla dålig på att höra av mig, det är sunkigt av mig, men jag tror det beror på att min tid går så fort, en månad kan kännas som en vecka, jag tänker på så mycket samtidigt och att jag är kass på att ta mig tid att snacka i telefon. Men jag älskar er, ni vet vilka ni är och jag är så tacksam att jag får vara er vän.