Den största surprisen!

Igår hämtade vi barnen, det var som julafton att vakna på morgonen :). Städade, donade, tvättade och förberedde. Sen åkte vi till LAX och där stod dom! Såå skönt att få kramas. Vi åkte hem, jag satt i baksätet och klappade på Lova ;)
Vi var väl hemma en timme, Anton hade farit med Dustern till en kompis till Tomas för att hjälpa honom med hans motorcykel. Han kom hem och in bakom honom kommer….. Paula!!! min syster!! Minna och Pär!! Alltså, jag bara stirrade…ni kan inte ana hur overkligt det kändes. Jag brast i gråt, jag kunde verkligen inte tro mina ögon. Där kom dom in i vår hall. Vi skrattade, grät, kramades och skrattade igen. Vilken grej! jag har aldrig varit med om dess like, vilken överraskning.
Vi donade, möblerade och bäddade. Att vakna på morgonen var helkonstigt, där är huset fullt med familjen.