Tomas har försökt få mig att se serien "Walking dead" med honom... Man hör ju på namnet att det inte är en serie för mig som inte alls tål sånt. Konstigt nog så älskar jag ju True Blood, som kan vara nog så magstarkt ibland. Jag gjorde iaf ett försök igår...Först skulle vi testa serien "Californiacation", men njaa, inte alls våran tekopp, för lalligt.. Sen gick jag med på detta..skräck-splatter-vansinne. Jag kände magknipet komma, orosklumpen, handen dök upp framför mina ögon och näää, efter nästan hela, skulle Tomas spotta snusen och vi pausade..Jag blev rädd att fortsätta och inte rädd på ett mysigt, spännande sätt utan RÄDD! Ville inte fortsätta.
NEJ, inte alls något för mig, nu var det ju redan försent att rädda mig från eventuella mardrömmar, bilderna på vidriga zombies fanns redan på min näthinna. Natten blev inge kul, jag vaknade 20 ggr, drog Tomas runt mig och försökte tänka glada tankar. Inge mer sånt för mig! Hur tänkte jag egentligen?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar