tisdag 19 januari 2016

Nu är det bestämt å lycka i kroppen

Vi har för ett tag sen tagit beslutet att flytta hem! Jag har varit så fruktansvärt ledsen utan Lova sen hon flyttade hem igen. Vi hade ju även hoppats att Dennis tillslut oxå skulle komma hit sen, iaf 1 år...
Av många anledningar beslöt vi att nu är just det här äventyret över. Till sommaren har vi varit här 2 hela år och jag skäms inte att det är för lite för det har gett oss massor. 
Trots allt som gick snett, inte som vi tänkt oss, ett år med cancer, skola som lite sket sig, så har allt vi fått uppleva det vi alla har växt av. 
Tänk vilken framtid Vilda fått här av att kunna språket helt inhemskt flytande, den strikta men väldigt roliga skolan och lära sig kulturen. Hon har gått från att vara rätt slapp i skolan till att har toppbetyg (här betygssätts dom). 
Om vi nu ser till henne så ser hon sig som helt färdig med det här nu, kanske vill hon hit på college sen men nu vill hon ha sitt liv, sina barndomsvänner tillbaka. Hon vet att vännerna här finns kvar. 
Vi har bestämt att prioritera vår tajta familj först, våra stora barn är snart vuxna men vad spelar det för roll, vi vill mysa och vara med varann ändå. 
Vi ska klara vår ångest för vintern med att resa, det kan man välja framför annat. Vi har lärt oss så mycket, kommer att ta massor med oss av amerikanarnas sätt att vara. 
Vi vet även många nackdelar med det här landet och ser Sverige med nya ögon.
Redan nu är allt i rullning, hyresgäst hemma är medelad, mäklare här är kontaktad, Iggy-frakten mailade, resan bokad och snart börjar jag rensa garderober och skåpar. Katterna ska jag pytsa hem i kabinen med våra vänner och barnen, en efter en (tre). Skickar dom INTE under planet igen. Stora bilen lägger vi ut redan nu, tänker byta den till vår drömbil (en gammal dodge charger) som är galet mycket billigare här än i Sverige. Dom "gamlingarna" skickar vi hem med resten av huset i container. Dollarn har gått upp vilket gör att det inte har varit någon förlust med hela den här grejen. Vi är pirriga och lyckliga, alla barnen är så glada, dom längtar. VI längtar! Efter er, min familj, släkten och alla nära vänner.
 

10 kommentarer:

Linda E sa...

Å som jag längtar! De kommer bli toppen! Å så kan ni ju rymma från vintern lite ibland.
Väklommen hem igen!! :)
Puss å kram!!!
/lie

Helena sa...

män guuuuud så roligt, så skönt att få komma HEM..hem till kalla Luleå...-29 i dag om man ska skryta...hehehe...nåja detta kan man som Linda säger, fly ifrån då och då...du får en hel del att göra, men det låter som ni organiserat upp det rejält ändå..hoppas vi kan ses när du är tillbaka, någon gång <3 <3 <3 Det här kommer bli så bra så...wow..vilken grej ni fått uppleva, viken resa, med så många mot, ned och med gångar....vilken erfarenhet i bagaget...det är så stort. Kram fina Lisa och ta vara på er nu mot resan HEM...wohooooo....ses

Tezz sa...

♡♡♡ Ja ni har nog alla fått massor av olika erfarenheter med i bagaget nu! Tänk vilken grej, att bara våga. Det har ni gjort bra! :) Å ni är såå varmt välkomna hem igen!
♡Kraam♡

Tezz sa...

♡♡♡ Ja ni har nog alla fått massor av olika erfarenheter med i bagaget nu! Tänk vilken grej, att bara våga. Det har ni gjort bra! :) Å ni är såå varmt välkomna hem igen!
♡Kraam♡

Helena W sa...

Ååh vilket himla bra beslut..!!

Sara sa...

Vad roligt att höra. Tänk, vilken "resa" detta varit. Som du skriver, det måste verkligen ha gett så mycket nya insikter och också nya ögon att se på både livet och Sverige, samt USA. Det hörs när du skriver att detta är något som ni vill, och jag tror det är det absolut viktigaste oavsett vad man beslutar. Att ni gör det som känns rätt för just er. Jag är glad för din skull. Stor stor kram vännen! /Sara

lulemarcus sa...

Sverige har sin charm även om det är svårt att känna så idag (-28) och familjen är ju trots allt viktigast!

Fru Jansson sa...

Woop! Woop! Shit, vilket äventyr ni vart på! Nu räcker det, kom hem! Tssssss!!! Längtar efter dig! ❤️

Sofia Stenman sa...

Ni har lyckats och vågt som andra aldrig skulle kunna. Har skrytit om er hur ni flög över hela familjen och djuren och blåst ur erat hus m, m för att ta er dit på så kort tid som ni gjorde. Tiden går så fort! Två år är ju faktiskt rätt mkt ändå och jag som sugs som en galen till L.A har fått mer insikt i vad det egentligen handlar om när jag följt dig här Lisa. Allt är nog inte så "lätt" som i trygga Sverige som för Vilda att kunna leka fritt ute och så och en massa saker samtidigt som det är paradiset. Hon har ju gjort det otroligt bra och fått en fin gåva av er tt fått chansen till detta! Och det kommer sitta i henne hela livet. Vem som helst förstår ju att ni saknar era barn i Sverige även om de är vuxna och flyger ur boet.
Jag som bara har förflyttat mig i lilla Sverige med hemmet på avstånd har lärt mig att Luleå är nog inte så dåligt som man allatid tyckt iallafall. Allting är ju relativivt såklart men att vara nära familj och vänner väger upp väldigt mycket.
Jag är ledsen för din skull att det inte blev som du tänkt med skolorna, men du har ju även fått jätte mycket bagage med dig ändå. Och så kul att få lära sig hur dom gör där och skillnaden till hur vi gör här i tex Raku =)
Måste ändå kännas otroligt skönt att flytta hem till ert eget hus kan jag förstå.
Och ja L.A och andra varma ställen står alltid kvar där som sagt.
Kram och grattis till erat beslut =) Det kommer bli jttebra dethär!
<3

Mary Sane sa...

Wow, vad läckert! Tycker att ni är så jäkla coola som gjort det som de flesta bara drömmer om. Tack för att du har delat med dig av resan! Har fått så mycket inspiration och pepp och förstått att det faktiskt är möjligt. :) Kram!