BARBIE

Fick sån lust att leka, hahaha, jag tror jag ska sätta mig och kamma barbies med Vilda imorrn..
Såg just Toy story 3 och den var spännande..faktiskt, ATT dom får till det. Tom en liiten, liiiten tår kom på slutet när storpojken ger bort....äh, ska inte berätta nu.
:D å det är ju en "barn" film!
Men det var ngn mening med det, jag har varit sjuuuukt Barbiegalen, lekgalen!! helt vansinnigt faktiskt, med en otroolig fantasi, när jag var liten.
Säg den släkting/granne som inte sett mig i en uppsättning cirkus el teaterstycke..
Jag hade 1, obs 1 barbiedocka och en Sindy som jag fått av Paula, min syster, thats it!
Min pappa hade kommit på det finurliga sättet (han har alltid varit finurlig) att ta två spånskivor, såga en skåra på mitten, men bara till hälften, sätta ihop dom och hips, vips! så hade jag en lyxig 4-rummare...den oxå ärvd av min syster... men jag hade mååånga intriger i den läggan, hehe.
Jag hade en kompis, ingen nämnd, ingen glömd som hade drööömmen för mig!
Massor av Barbies och KEN, hos mig fick Sindy vara Ken... hon hade hästar, hus å bilar.. massor av kläder! Vackra stooora klänningar!
Jag stickade halsdukar till mina, skulle bli tröjor och annat, men orkade aldrig så efter två varv, blev det ytterligare en halsduk :). Jag sydde kläderna själv, barbien hade ju EN egen uppsättning, en lila klänning, den var alltid fest, den tom luktade spec kommer jag ihåg... vanligaste modellen jag gjorde var en fyrkant med hål i mitten för huvet, sen ett band i midjan. Min mamma var värsta symamman (kan ta ett "home made" inlägg senare) så jag hade massa stuvar att ta av.
Jag ville ALDRIG gå hem från min kompis!
Det var som att vara i himlen, hon hade dessutom Kalle Anka tidningar sådär fint i pärmar, jag satt försjunken timmar känns det som, jag minns att hon tyckte jag var skittråkig då.
Dessutom var det hos henne jag första gången såg en dator, man kunde rita på den, och fylla i med tegelstens mönster..... ;)
NU har mina döttrar..ja, säkert 30 Barbies, Myscene, Bratz och bilar, kök, sovrum, toa, häst, barn, hus...
Vet inte om det är min dröm...eller deras?
Jag har alltid fastnat i leksaksbutiken, är fortfarande fascinerad av allt som har med Barbie att göra....ger ju gärna en varje födelsedag...och jul.
Inte till Lova nu, och hon har aldrig direkt lekt, men gillat att kamma o klä dom fina.
Vilda däremot, hon är crazy bananas i Barbie, henne kan man höra i timmar i sitt rum, gapa, skratta, skrika, bråka, sjunga med sina Barbiedockor.. :)

Jag samlar nu, i vuxen ålder...(måste hitta tattoo-barbie) Jag köper ibland när jag hittar så fina att jag inte kan låta bli.. men dom får stanna i sin låda, ngn gång ska jag ha en bra plats för dom.. det är lektyr för mig.
Kanske där föddes mitt skönhetsintresse, på gott och ont...
Det finns en kvinna som opererat sig 38 ggr för att bli lik Barbie, och jag som är så knäpp, ja-sägare till skönhetsop (om av rätt anledning, här kanske dock inte) tycker att hon är litte snygg...jag är fascinerad...
Crazy, jag vet!! omoraliskt, jag vet!!!!! fult? ja, kanske...
MEN jag försöker att inte smitta över det på mina barn! jag är mycket moraliskt korrekt där, har ett förnuft faktiskt... men jag är jag... Barbiegalen bland annat!
OCH, min enda Barbie finns kvar...hon är inte finast kanske, men mest hållbar...förutom att Pondus en dag svalde hennes fötter så nu får hon ha långa stövlar.. ;)