Bortflugen tomtemor

Jag har haft häcken full, må hända jag är fanatisk och galen. Min man ser nästan på mig som en idiot när jag ordnar för julen. Det här uttrycket om att "det är ingen ide att stressa, det blir jul ändå"... Det "pissar" lite på mig, för OM jag inte skulle stressa, vilka minnen skulle jag inte beröva min familj på. Jul skulle det bli, men hur å hurdå? Är ändå inte säker på att detta är bättre...Jag känner ibland att det inte är så uppskattat som jag skulle vilja, men kanske är det för att i samma veva blir jag ett monster?.... Vilda är noga med att tacka och höja mig till skyarna som mamma för att julen blir så fin och mysig, tackar henne så mycket för det. Men visst, jag kan sitta här och tänka tillbaka, jag har haft svårt att njuta sista åren månaden FÖRE julen, jag kollapsar juldagen och först då börjar jag njuta. Glider omkring i min pyjamas å myser dygnet runt. Avundas jag de som sätter upp en stjärna och thats it? Vet inte...